KBT

2015-10-09 / 12:37:36
Hej på er!
 
Idag är jag lite nervös. Jag ska nämligen på KBT ( Kognitiv beteendeterapi ) i eftermiddag. För er som inte vet vad det är, är det "en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi" - och anledningen till att jag ska dit är pga min flygrädsla. Iallafall från början. För när jag uppsökte en läkare innan vi flög till Turkiet för att få fungerade mediciner för min flygrädsla, frågade hon om jag hade något mer som gav mig rädsla och ångest - och då kom vi in på min kräkfobi, som mer eller mindre har format min vardag enda sedan jag var liten. Vi kom in mer på det och hon insisterade på att skicka iväg mig på KBT. Bara när jag lämnade rummet hos läkaren kände jag att hon hade räddat mitt liv! Tänk om det här får mig att kunna leva som en vanlig människa under höst/vinter/ halvåret ( och halva våren för den delen )? Jag har egentligen inga förhoppningar inför dagens möte, men att bara ha givit det en chans är som en vinst i sig.
 
 
Mina vänner förstår inte hur illa det är. Alexander, min mamma och en vän till mig vet hur fruktansvärt dåligt jag mår över detta. Mina vänner tror att jag är som dom, att "spyor är så jävla vidrigt". Det är så långt bort så ni anar inte. 
 
Läkaren sa att ofta hör sånt här ihop, olika rädslor och fobier. Därför frågade hon efter att vi pratat om min flygrädsla om det fanns något anna också. Så vi får se hur det går idag. Jag känner ett lugn samtidigt som jag är nervös! :)



 
 

Night will fall

2015-01-28 / 14:23:00
Det är 70 år sedan förintelsen och idag såg jag en dokumentär som heter "Night will fall". Jag har sett många dokumentärer från andra världskriget, men denna tog muster ur mig. Varnar dock om ni är känsliga då dom visar otroligt många döda och sargade människor bla. Denna dokumentär nådde mig djupt in i själen. Jag satt bokstavligen med en handen över munnen under mer än halva filmen. Jag blev illamående. Men detta är en otroligt viktig film. Det är viktigt att detta inte glöms bort.
 
 
 
Här kan ni se trailern!
 
 
 

Att ha barn med nattskräck

2015-01-16 / 15:07:00
Det började när Ofelia var 1 år. Hon vaknade och grät hysteriskt. Okontaktbar och otrötslig. Hon skrek, sparkade, mumlade med ögonen bara halvt öppna. Innan vi fick reda på vad det var höll vi på att gå i taket här hemma. Så strax efter att Noel blivit 1,5 år var det dags för honom. Ofelia hade börjat lugna sig då, men vissa kvällar och nätter höll dom låda båda två
 
Sedan 6 månader tillbaka är Noel värre än någonsin. Han vaknar mellan 1-3 timmar efter nattning. Arg, ledsen, okontaktbar. Man skulle kunna tro att han är besatt (!) Efter ett tag lugnar han helt plötsligt ner sig. Somnar om, å efter 1-2 timmar är det dags igen. Och så håller det på fram tills ca kl 3 på natten.
 
Ofelias nattskräck håller idag på att gå över helt. Istället går hon i sömnen. Å pratar. Dock är hon lite läskig vissa gånger. Som härom kvällen. Jag och Alex har lagt oss, ingen av oss kan sova utan ligger bara och vrider & vänder på oss. Helt plötsligt ser vi Ofelia går förbi vårt sovrum och säger med tyst röst "maaamaaaaa" och fortsätter in i vardagsrummet. Jag och Alex bara stirrar på varandra och går sedan ut och in i vardagsrummet. Där sitter hon, i soffan alldeles spikrak och tittar rakt fram. Hon reagerar inte på något, utan tittar bara ut i tomma intet. Jag lyfter upp henne och lägger henne i sin säng och hon somnar om, på en gång.
 
Även för någon vecka sedan ligger jag och inte kan sova och helt plötsligt skriker Ofelia "MAMMAAAA!!!!! MAMMAAAA!!!" i ren panik. Jag flyger upp och springer in i Ofelias rum - å där ligger hon och sover som en prinsessa? Jag känner att nattskräcken har tagits till en helt ny nivå. Antal hela nätter jag har sovit sedan Ofelia fyllde 1 år kan jag lätt räkna ut på en hand. Ja, har ni frågor angående nattskräck kan ni ju komma till mig. Känner mig som en expert på detta ämne, ha!
 
 
Jag har pratat om det här förut. Ni kan läsa inlägget HÄR och HÄR
Båda inläggen riktar sig till Ofelias nattskräck.
 
 

Söker du jobb som målare? Se hit!

2014-06-16 / 07:11:26

Målerispecialisten AB söker två nya medarbetare inom service samt rotjobb. Är du den vi söker, eller känner du någon som kan passa in på följande krav tveka inte att höra av dig!

Dokumenterad yrkesvana:
- Körkort
- Är mellan 25 och 35år
- Lämnar högfinich 
- Anställningen gäller 100% 
- Arbetsområdet är Stockholm,Roslagen. 

Skicka cv till: info@malerispecialisten.nu
www.malerispecialisten.nu


Alexander Floge 0763363073





Beroende utav nässpray

2014-05-29 / 21:28:59
När jag var gravid med Ofelia blev jag beroende utav nässpray. Doktorn sa att detta klassas faktiskt som ett missbruk. Jag blev sjukskriven i tre dagar under min "avvänjning" och han varnade mig för humörsvängningar och sömnrubbningar. Avvänjningen gick relativt smärtfritt, men jag kom ihåg hur desperat mitt beteende var! Jag hade minst 3 nässpray i väskan, 2 st brevid sängen, 5 oöppnade förpackningar i medicinskåpet osv. I slutet ( innan jag tog kontakt med läkaren ) tog jag nässpray varje halvtimme. HUR SJUKT!? Jag har varit rädd sedan dess att falla tillbaka till detta beroende. Å vet ni? Jag är rädd att jag har gjort det..

Efter två tre veckors "fram-å- tillbaka förkyldning" har jag tagit nässprayen kanske 1-2 ggr om dagen - Tills det slog mig för någon dag sedan, att jag inte är förkyld längre, men ändå über täppt i näsan!! Precis som sist? Jag har fallit tillbaka! Så häromdagen, tog jag tag i mitt liv och idag är andra dagen jag är helt utan nässpray. Bra, tänker ni. Vet ni vad det värsta är? Att jag inte känner en tendens till att det är påväg att släppa. Humöret svänger och jag får huvudvärk. Att vara täppt i näsan är bland det värsta jag vet. Å ännu värre att sova med täppt näsa? Dessa sömnlösa nätter - vaknar upp på nätterna TOTALT igensvullen i näsan och så torr i munnen att tungan sitter FAST i gommen! 

Ska jag kanske ringa läkaren? För sist gav han mig någon spray som skulle underlätta avvänjningen liksom. Alltså. Jag orkar inte? 

My dear friend 




MY BEST FRIEND ❤️

2014-05-12 / 14:32:41



Trolljägarna

2014-04-08 / 21:36:23
Godkväll vänner.

Sitter och tittar på Trolljägarna på TV3 och är alldeles mållös. Jag har också råkat ut för ett "nättroll". Men då vi visste vem det var kunde vi ta tag i det själva och det hela slutade lyckligt. Som man kan se på Trolljägarna så är det ofta en liten liten människa bakom dessa stora ord. Liten, ynklig och osäker. Jag gillar det här programmet. Det bevisar också att ingen är anonym. 





Den känslan..

2014-02-17 / 14:05:50
Alltså.

Den känslan - att öppna dörren till en nystädat hus är oslagbart. Bara lukten! Nu kan jag luta mig tillbaka i soffan framför Netflix och tända ett utav mina absoluta favorit doftljus, å bara koppla av.. ❤️




Tårar är ord från hjärtat ..

2014-02-12 / 22:01:23
Micke var en stor del utav min tonår. Han betydde otroligt mycket för mig och vi stod varandra nära under dom åren. Han var som en i familjen.

Idag fick jag reda på att den finaste kransen nu var beställd ❤️ Å då blev allt på riktigt. Igen. Den kransen kommer ligga vid hans kista... Kista.. Där han kommer att få sin allra sista vila. Fina Micke - mannen som kunde lysa upp en hel arena bara genom att gå in. Jag hör hur han skrattar. Hans skratt är något jag aldrig kommer att glömma. Eller hans leende. 

Micke. Jag hoppas du ser och förstår hur älskad du var. Hur saknad du är. Vi är så många som undrar varför. Himlen blev en ängel rikare, å jorden - en helt outstanding människa fattigare. Du fattas oss. Vi alla behöver en Micke i våra liv. Din tok. Jag gläds åt att jag fick ha dig i mitt liv. Du förgyllde min tonår, din galning. Helt fantastiska år tillsammans ❤️ 

Micke,  du kommer att träffa en fantastisk tjej där uppe, Carolin. Visa din galenskap och lys upp himlen, så som bara du kan. Precis som du gjorde nere hos oss. Hon kommer att förstå varför du var så speciell för mig. 

Du är så saknad och älskad




Trampade på en öm tå

2014-02-02 / 20:54:10
Några tog visst åt sig utav mitt tidigare inlägg och gick i försvar och menade på att jag kastade sten i glashus.

Det verkade som att jag trampade på en öm tå? ;) Anonyma, såklart. För vem vågar stå för vad dom säger idag? Inte en jävel. Eftersom ni som har kommenterat nu följer mig på instagram - som för övrigt är privat, så känner vi antagligen varandra - då kan ni ju som sagt gå in och titta på mina bilder,  leta upp minst en egobild med den populära putmunnen, titta om jag varje dag uppdaterar om min vikt samt checkar in på ett gym. Titta även om ni hittar någon bild där jag skrivit någon deppig historia om mitt liv. När ni hittat dessa bilder, skriv då till mig? Sen kan vi diskutera. 

Jag KRÄKS på er!

2014-02-01 / 22:09:50
Alltså. Vad är det som händer? Jag är så otroligt less på sociala medier så som Instagram och Facebook. Det har blivit något jävla forum där du antingen söker bekräftelse med diverse viktnedgångar, gymincheckningar eller tusen egopics med en jävla massa putmunnar. VAD händer?! Alltså, vad är det med er? Vad är det ni söker? Vad fattas i era liv? Brist på uppmärksamhet eller vad är det frågan om...? Snälla någon BERÄTTA. Eller denna ÖVERLYCKLIGA fasad eller att allt bara är ett rent helvete och konstant negativa inställningar och olycklig kärlek.. 

Jag har bara en sak att säga - JAG SPYR PÅ ER!! Skriv allt i en dagbok och ge till någon som bryr sig. 



Vila i frid ❤️

2014-01-23 / 10:05:25
I morse fick vi reda på att himlen har blivit en ängel rikare. Tänk vilken vändning livet kan ta.. 

Vila i frid underbaring och dansa i neon nu ❤️




Städhjälp ❤️

2014-01-19 / 09:52:48
Många utav mina vänner vet att jag lider av städmani. Jag kan liksom aldrig koppla av. Barnen får aldrig härja hemma utan att jag springer efter som en städhitler och plockar efter dom. Det har gått så långt att jag bryter ihop emellan åt. Ni slipper detaljerna ang min panikångest kring detta, nu till saken: Några veckor innan jul berättar Alex för mig att han har anlitat en städfirma som kommer att komma till oss varannan vecka!!! Detta var inte ens julklappen? Det gjorde han för att han såg hur dåligt jag mår över det här. Även fast jag precis har storstädat huset - blir det aldrig klart? Jag skulle lätt kunna städa ihjäl mig. Förstår ni? Vilket fall som helst, nu kommer jag/vi få hjälp.  

Jag kan inte beskriva den här känslan. Jag har världens bästa sambo. Han slutar aldrig att överraska. Min fina älskade Alexander ❤️




Ööööö...

2013-12-04 / 22:00:53
Tittar ni på Efterlys!? ( brukar vanligtvis undvika detta program ) Tjejen som blir överfallen av en jämnårig kille, som försöker ta hennes mobil? HENNES (sk) KOMPIS STÅR bara där och glor!? Alltså, hade min tjejkompis hamnat i en brottningsmatch med någon som försökte sno något ifrån henne hade jag ALDRIG I LIVET stått och sett på!? Man agerar väl!? Jag hade blivit vansinnig om tex min tjejkompis hade blivit påhoppad. Vansinnig.

Kanske låter macho nu, men jag blev seriöst alldeles paff! Bra vän? Lär ju vara tryckt att vistas sig ute med henne.. 

Före -och efter- bilder

2013-11-13 / 15:33:00
Det tar fanken emot lite att lägga upp före-bilder. Det är så otroligt jobbigt att se sig själv så stor. Men jag vill inspiriera er och motivera. Det går - allt sitter i skallen.
 
Det skiljer 1,5 år mellan bilderna. Utav dom här 1,5 åren har jag tränat stenhårt i 10 månader. I Januari i år bestämde jag mig - Det är INGEN ursäkt att jag har fött två barn. Med Ofelia gick jag upp 25 kg och jag gick ner en del innan jag blev gravid med Noel, men långt ifrån allt. Med honom gick jag upp 13 kg. Man kan snabbt räkna ut övervikten. Jag är långt ifrån nöjd idag, men jag har kommit en jävla bra bit på vägen och jag har nog aldrig varit så motiverad som jag är idag. Mycket tack vare att min bästa vän har flyttat hem från Spaninen och är min partner i crime på gymet. Jag har inte misslyckats först den dagen jag ger upp, jag tänker fortsätta kämpa. Det bästa med allt är att kroppen har blivit starkare. Jag är piggare, friskare, gladare och är i största allmänhet en bättre människa, en bättre mamma till mina barn och  sambo till min själsfrände. Det är den största belöningen jag givit mig själv genom detta.
 
 
 
 
 
 
 

Alltså. FOLK!!

2013-10-29 / 22:13:33
Folk, även jag, har skrivit om det här varenda jävla år : Magsjuka? HÅLL ER HEMMA!! Ska det vara så jävla svårt? Folk är ute och flänger och far; " kom inte nära, vi är magsjuka!" Men vad fan gör du i butiken då!? Inte undra på säger jag, inte undra på att skiten löper sig som en löpeld. 48 timmar efter sista SYMTOM. Sista symtom är inte bara kräket och bajset utan även allmäntillståndet. Knäppgökar.

Apropå epedemi. Nu ska jag kika på den svenska motsvarigheten utav min gamla barndomsfavoritfilm, Evil Dead. Vittra heter filmen med bla Johannes Brost i huvudrollen, ha! 




THE DAY / Dödsångest

2013-09-13 / 08:35:37
Godmorgon ❤

Dagen är kommen - om några timmar åker vi till Cypern! Packningen är under kontroll och hemmet börjar bli kliniskt ( måste alltid städa när vi åker hem. Finns inget värre än att öppna dörren till ett stökigt hem efter en semester ).

Gårdagen bestod av dödsångest. Helt fruktansvärt vad flygrädd jag är - trots det bokar man en resa fredagen den 13e? Jag är inte skrockfull, men vafan? Händer det något så är det väl just idag. Fick ta några lugnande när jag kom hem från jobbet igår. Dom värkar någelunda än, så jag hoppas jag kan hålla mig till Arlanda åtminstone. Kan inte minnas att jag mådde såhär fruktansvärt dåligt förra året. Det känns som att min flygrädsla blir värre & värre för varje gång. Åh jag VET att det är säkrare än att åka bil, yade yade. Ni som lider att flygrädsla vet ju vad dom orden betyder - nada. Det är som att säga till någon som precis blivit lämnad av sin livs stora kärlek att "tiden läker alla sår". Det går tyvärr in genom det ena örat och ut genom det andra. 

Ni kan väl hålla en tumme.. Eller typ BE för oss idag? Både dit och hem? Vore guld. Nu ska jag ladda upp med en stadig frukost och sen fortsätta här hemma.








Godnatt!

2013-05-31 / 23:23:53


Fyfaaan vilka idioter det finns..

2013-04-22 / 11:52:00
Idag fick jag se något som gjorde mig så förbannad att jag verkligen fick bita mig i tungan!
 
Upp på gymet kommer det en kille och att dömma på hans ansiktsuttryck och kroppsspråk så var det nog bland dom första gångerna han var uppe på gymmet. Det liksom lös en viss osäkerhet om honom. Hur som helst, så är han hur grym som helst och ställer sig framför spegeln vid dom fria vikterna och börjar köra - VARAV i maskinerna mitt emot honom sitter det en kille med hörlurar och tittar på den här osäkra killen med ett leende som gjorde att jag inte kunde sluta titta på honom. "Lyssnar han på en bra låt eller pratar med någon?" var min första tanke. Men ser jag hur den osäkra killen tittar som en skamsen hund på killen i maskinen. Då sitter MUPPEN i maskinen och bokstavligen skrattar och skakar på huvudet åt den osäkra killen och "ler" med ett leende som får mig att vilja SPY. Tillslut släpper den osäkra killen allt och lämnar gymet med blicken ner i golvet. Killen i maskinen fortsätter SKRATTA och hånle åt honom och följer honom med blicken tills dörren stängs bakom honom. Jag stannade kvar och tittade på maskinkillen ett tag för att se om det jag såg verkligen var sant - att han verkligen hånade den här killen. Åh visst gjorde han det. Han slutade skratta och le så fort den osäkra killen försvunnit. Jag fortsatte med mina axlar ett tag, men jag kände hur jag blev argare och argare. Jag var så nära att gå fram till killen i maskinen, men jag skulle bara säga något som jag skulle få ångra. Så ihopp om att komma i fatt killen som lämnade gymet tog jag mina grejer och gick därifrån. Tyvärr var killen redan borta. Jag frågade tjejerna i receptionen efter att beskrivit honom om dom sätt honom, vilket dom inte hade. Trodde dom.
 
Vad fick killen i maskinen ut av det här? Gjorde det här hans dag? Troligen inte. Det bekom honom säkert inte ett skit. Överhuvudtaget. Medan det här kanske fick den osäkra killen att aldrig mer vilja sätta sin fot på ett gym igen? Någonsin. Det såg ut som hela hans självkänsla försvann ut med honom genom dörren. Sånt här gör mig så otroligt arg och ledsen. Det gör så ont i mitt hjärta att behöva se något sånt här. Vi var liksom inte på något gym - utan det kändes som att vi var tillbaka på mellan/högstadiet igen?
 
Gah. Jag hoppas så innerligt att jag stöter på den här "osäkra killen" igen. Jag vet egentligen inte vad jag skulle säga till honom, men något bra. Något peppande. Han förtjänade inte att bli skrattad och hånad åt. Jävla idiot.

Påskfest!

2013-03-27 / 06:50:05

Godmorgon. Här hemma har vi en ivrig tjej som vill iväg till dagis - för idag ska dom ha påskfest! Vi har precis gjort lillskruttan klar och hon vill verkligen åka NU. Antar att jag kommer komma tidigare än vanligt till jobbet idag ;-)


Tidigare inlägg
RSS 2.0